Fattar inte varför jag tar åt mig av allt???
Jag vet att det inte är mig det handlar om men minsta lilla så tar jag åt mig å blir ledsen!!
Svårt att förklara hur jag menar!!!
Men säger nån nått som jag absolut vet är riktat åt nån helt annan så vinklar jag det å tar åt mig.........
Kan ta åt mig även om jag inte vet vem personen som säger nått är!!
Ibland kanske folk inte ens menar nått men ändå så trackar jag ner på mig själv å får mig att känna mig helt värdelös.
Hatar mitt fucking jävla självförtroende som jag INTE har.
Jag grubblar å tänker alldeles för mycket!!!
Säger åt mig själv att skita it men fan går ju inte.
Hatar att jag ska 'bry' mig för mycket i folk,vill ju bara alla väl men ska tydligen inte bry mig i nån *suck*
Får ju inget tillbaks,bankar in i min skalle att bry mig i dom som 'förtjänar det'

ääääh dettta vart bra knasigt :P
Kan inte förklara hur jag menar så ja lägger ner..........

Ska vila nån timme sen kommer Mathias hem med smarrig pizza(undra om ja känner så efter ja ätit en bit?? tror inte det!!)


Fan vad jag ÄLSKAR dig!!!!!
Utan dig är jag inget!!
Å utan mitt bustroll vill jag inte leva<3