var i väg nu på morgonen och tog blodprov, brorsan var med så han kunde ha koll på Fanny medans jag var in och tog provet.
När dom ropar upp mitt namn såg jag att det var en yngre tjej(inget fel med det) men eftersom jag är så jädrans svårstucken krävs det nån med lång och nogran erfarenhet!
Och som jag redan viste lyckades hon inte så efter två stick tillkallade hon nån annan.
In i rummet stiger HON som ALDRIG har lyckats sticka mig......HON börjar sin undesrökning efter mina blorkärl och även nu vet jag att hon INTE kommer lyckas.
Jag sitter i det tysta och lider  medans hon gräver runt i min arm efter blod, hon gör om samma sak tre gånger innan hon ger upp(fan att jag är så feg och inte törs öppna käften) .
Nu kommer då en som brukar lyckas på första sticket och jag känner lugnet inom mig när jag vet att nu är det snart över!
Och ja...han klarade det på ett stick :D
Jag fattar inte?? Om jag säger att jag är jätte svårstucken måste dom då försöka två- tre gånger innan dom ger upp??
Är det en tävling för dom??
Känner dom sig misslyckade om dom inte klarar det??
Men tänk på mig då som måste sitta där som en försökskanin!!
Skicka in nån som är bra på dom som är svårstuckna direkt!!