döden...

I dag kännde jag dödens vind svepa förbi!!
Fanny och jag var på vinden busungen var vid mig 'nästan hela tiden'  men medans jag gräver i en kartong smiter hon i väg (ni vet ju hur snabba barn är) .
Hör plötsligt en smäll och första tanken var så klart FANNY!!
Jag rusar ut ur förådet och ser Fanny ligga i grannens föråd med en stor tung glas dörr över sig.


Snacka om att man vart livrädd!!
Man såg skräcken lysa ur hennes ögon, ansiktet var aldeles platt bakom glas skivan....
Jag sliter bort dörren,lyfter upp fanny och springer in i lägenheten kramar om henne och kollar hur det är med henne , hon smågråter en stund men lugnar ner sig fort.
Hon har inga märken och jag klämmer och känner på henne för att se om hon har ont innuti nånstans.
Men kan till sist pusta ut när jag sakta börjar förstå att min lilla ängel klarat sig utan en skråma.
Snacka om änglavakt.
Törs inte ens tänka på vad som kunde ha hänt.
Det gjorde riktigt ont i mammas hjärta.
Golvet ute på vinden är täckt med spikar som sticker upp, är ett gammalt trä golv.
Tänk om hon fått en sån i huvudet?? *ryser*
Eller om hon fått allt glas i ansiktet hon hade ju kunnat skurit sig sönder och samman(ena gals skivan gick i tusen bitar).
Snacka om att jag känner mig hemsk hon kunde ha skadat sig jätte allvarligt bara för att jag inte hade  koll på henne :(
Känner mig fortfarande skakis!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0